Nyanser av mig

Just nu befinner jag mig i Göteborg. Min 17-åriga lillebror deltar med sin klubb Umedalens IF i Gothia Cup detta år, och det är därför jag befinner mig där jag gör. Första matchen ägde rum idag mot ett engelskt lag, dom var tyvärr lite större lite mer tekniska och lite bättre på att få in bollen i mål så matchen slutade med förlust.
Dom har ett Engelskt lag, ett Brazilianskt lag och ett Tyskt lag i sin grupp, vill inte vara den negativa men vinna gruppen är kanske inget dom ska hoppas på.

Jag och mina föräldrar bilade ner igår, tog ca 12 h. Har varit borta ett år nu i Norge och i Asien, så är trevligt att få lite kvalitets tid tillsammans med dom. Idag har vi alltså hunnit med att se brorsans match på Majvallen och därefter gick vi på Botaniska trädgården, var väldigt vackert.


Blir mycket fotboll i veckan men ska även hinna träffa en gammal klasskamrat som bor i stan och självklart shoppa lite. Sedan äre vidare till stockholm några dagar...lite mer shopping och se DN Galan. Ska bli trevligt.

Jag har alltid varit farcinerad över hur killar i tonåren ser extremt lata och okoordionerade ut men ger man dom en skateboard förvadlas dom plötsligt till värst atleten. Svävar fram på den där brädan med hjul, gör dom mest omöjliga trick som om dom aldrig varit smidigare. Det ser så lätt ut när dom gör d, eller hur?! Kan dom kan väl jag. Kan ju inte vara sååå svårt!

Jag erkänner var på väg att ge upp redan innan jag ens lärt mig göra en något så när godkänd ollie. Trixa med något på hjul, och om du misslyckas... ja då får du smaka asfalt. Jag lärde mig ollien efter ungefär sjutusenniohundrafemtiofem försök.
Min bror är den typiska slackern som bara sitter vid datorn hela dagarna, men på sin skateboard är han en annan människa. Det var pga av honom som jag ens ställde mig på en skateboard. Sen såg jag hur roligt han tyckte det var att få lära sin storasyster något, han fick vara läraren, han fick vara den som visste mest.

Kommer aldrig glömma när en av hans kompisar som också nyss börjat skejta sa, ah nu har jag lärt mig ollie, shuv it, 180 och tränar på kick flip...då sa min bror äh vadå det kan ju för fan min syrra. Hahaha, snacka om att killen blev snopen. Tyckte bara det var så kul att han faktist ville skryta om mig även fast jag inte direkt var bra.

Fortsatte inte skejta, egentligen borde jag aldrig börjat eftersom mitt knä var trasigt. Brukar dock fortfarande sitta och titta på brädor på nätet bara för att jag tycker dom kan vara så snygga.
En kille jag dejtat hade hängt upp sina gamla brädor på väggen, och hade även en del uppsatta som hyllor. Kanske ses det som töntigt att hänga upp brädor på vägen om man inte är en skejtare (som jag) men jag tycker det skulle vara roligt att ha sin konst som hänger på väggarna i något annat format än dom gamla vanliga fyrkantiga tavlorna.